Fabrizio Montecchi: Donna di Porto Pim, Teatro Gioco Vita, gästspel på Marionetteatern/ Stockholms Stadsteater

Världens mest kända skuggspelsteater, jo, det vågar jag säga. Hur många finns det? I alla fall som kan tävla med Teatro Gioco Vita från Piacenza i Italien. Regissören Fabrizio Montecchi är också svärson till grundaren av Dockteatern Tittut, Ingmari Tirén, så i Sverige är vi redan lite bortskämda med fina skuggor i några bejublade uppsättningar hos Tittut från Kattresan (1995) till årets Embla.

Skuggspelsteater av dagens snitt består av mångfärgade skuggor, rörliga ljuskällor och flera, olika skärmar för skuggorna att visa sig på och samspel med levande skådespelare eller dansare. Nu gästspelar Teatro Gioco Vita i Stockholm, efter en vända på dockteaterfestivalen på Frölunda Kulturhus i Göteborg, med Donna di Porto Pim – alls inte för barn, utan med åldersgräns 15 år.

Det är nämligen en grym historia om passion och besvikelse utifrån en novell med samma namn av Antonio Tabucchi. En skådespelare, Tiziano Ferrari, berättar och gestaltar, skuggar och låter sig beskuggas i en rik gestaltning av berättelsen. Gioco Vitas ständiga scenograf och bildskapare, Nicoletta Garioni, har samlat ”bråte” från stränder till den stämningsmättade historien som utspelar sig på en ö i Azorerna.

Donna di Porto Pim, som är en samproduktion med Théâtre de Bourg-en-Bresse i Frankrike, är på sätt och vis liten, men med hjälp av skuggor och projektioner öppnas perspektiven ut mot havet och in mot drömmar och minnen. Betraktaren möter en stor enkelhet, men anar det finstilta arbetet dessförinnan. Två föreställningar ikväll – och varför inte också bjuda in Gioco Vitas En midsommarnattsdröm med fem dansare och ett stort anslag av saga och magi. Man kan ju alltid önska.

 Publicerad på Scenbloggen, 19 November 2015.